Jag kanske måste börja läsa Aftonbladet? Alltså, ni som pröjsar för smäcket - är det alltid så här kul? Finnen tipsade och jag har fnissat mig fördärvad...
Vi pratar en hel del bajs hemma hos oss. Gustav blev prutt- och bajsfixerad ganska tidigt. En fascination som intensifieras i perioder, som aldrig lämnat honom helt. Vi har läst Bajsboken otaliga gånger. Och den ännu större favoriten "Det var det fräckaste" (inte popupvarianten, sådana överlever inte ett dygn hemma hos oss) är just nu en av döttrarnas favoriter, vilket medför sexåringhäng vid småttisläsningen. (Denna boks omåttliga popularitet har sannolikt även med moderns otroliga sinne för dramaturgi att göra. Varje djur har sin röst, bajsandet har osannolika ljudeffekter...) Och de senaste dagarna har vi alla engagerats (om än på olika vis) av att Malva haft diarré. Hon har varit relativt cool, men syskonen har kommit rusande för att spana in resultaten. (Ni kan ju föreställa er bacilljagarmorsan mitt i röran och gegget...) Elsa, som till skillnad från sin syster bajsat normalt, har dock spänt ögonen i mig på sitt alldeles egna duktigflicka-vis vid sina bajsblöjebyten och med allvarlig röst förkunnat "inte äta bajsh". Jag är osäker på vem av oss hon oroar sig för skulle få den idén. Jag bara instämmer. Och så fnissar vi lite när vi är överens och kan släppa den oron.
Herregud. Vad pysslade vi med innan vi fick barn egentligen?...
0 kommentarer:
Skicka en kommentar