02

Min första kärlek...

Min mamma har faktiskt ett vykort kvar någonstans i gömmorna. Ett sådant där fint som ser ut som ett bokmärke med två änglar på. På baksidan kan man läsa "Vil du bli min festman" skrivet med snirkliga bokstäver. Jorå! Det var krut i tanten redan då. (Inte i mamma alltså, utan i mig...) Detta kort stoppades i brevlådan i dörren mittemot vår. På tredje våningen i hyreshuset jag bodde som barn. Den lycklige hette Micke och var något eller några år äldre. Våra föräldrar var kompisar, våra storasystrar bästisar. Och vi hängde ihop en del. Men inte när hans killkompisar ville leka. Då fick inte jag vara med. Då stod jag på vår balkong och glodde på dem där nere i lekparken. Micke och jag hade kikhosta samtidigt. Då satt vi i hans föräldrars säng och hostade så mycket vi orkade i varandras ansikten. Glatt utnyttjande det faktum att vi inte kunde smitta varandra.

Ett annat minne jag har var när hans mamma kom på oss med att pussas. HERREGUD vad jag blev generad. Det roliga var att vi hade bestämt att vi skulle pussas, men att vi bara skulle bygga klart en grej med legot först. Sedan kom den högtidliga stunden. Och då tittar kärringen in. Hujedamej.